Om jag vore du hade jag varit någon.

Men om jag vore du hade jag inte varit någon... annan,

då ett du som är jag är alltjämt ett jag.

Men jag är inte du, tror jag

jag är någon helt annan just nu.

Men ändå och alltid jag,

och inte varken någon eller annan.

Dock är jag, någon och annan tyvärr inte anträffbara just nu.

Men lämna gärna ett meddelande efter pipet.

*piiip*

*piiip*

*piiip*

*piiip*

*piiip* ... Hej, jag är telefonsvararen. Vem är du?

*piiip* ... Jaha... du vill inte svara? Är du rädd, eller?

*piiip* ... Jag är bara så ensam här, ingen orkar vänta till det femte *piiip*-et.

*piiip* ... Kan du inte bara säga \"idiot\" eller något... så jag vet att du är där?

*piiip* ... men för-i-helvete... du ringde mig?! ... förlåt... vet inte vad...

*piiip* ... j... klarar inte det här längre... kan du inte bara lägga på?

*piiip* ... VAD... VILL... DU... AV... MIG?! Det finns bara två alternativ...

*piiip* ... Oj! Jag börjar visst bli uppspelt här, förlåt mig...

*piiip* ... Du? Vi känner inte varann och så, men...

*piiip* ... Jag tror jag börjar bli kär i dig... älskar dig... du vet?

*klick*

VEM FAN ÄR DET SOM RINGT ETT BETALSAMTAL OCH GLÖMT LÄGGA PÅ LUREN?!

... TJUGO JÄVLA MINUTER STÅR DET PÅ TELEFONEN!!!

Och sedan levde de lyckliga i alla sina dagar. Herr telefonsvarare gifte sig med sig själv, skaffade barn, hund och hus. Clownnäsan (Yngve) fick till slut sina skor tillbaka från rottweilern. Han är inte gift och mår ganska dåligt över det men ler sitt clownleende på fester varje veckoända. Och Pandan Eric bröt sig ut från sin cell med våld, stal en Rob Zombies turnébuss. Ingen i bandet märkte någon skillnad.

/








/