där dalälven möter havet

där växte vi upp en gång

under alléns gröna lindar

sjöng vi vår egen sång

de minnen som strömmar mot mig

är sköna som ljuv musik

fast tiden har sprungit ifrån oss

är vår hembygd ändå sig lik

där dalälven möter havet

där drömde vi vilt och stort

om allt vi med facit i handen

vet att vi inte gjort

signalerna ifrån london

från peking och himmelen

en dröm om en evig ungdom

vid slutet av dalälven

där dalälven möter havet

där sprang vi på ängarna

så fjärran från alla kraven

och tjatet om pengarna

en eld i mitt hjärtas inre

som brinner för en epok

för drömmarna och musiken

som gav oss ett eget språk

LARZ GUSTAFSSON 1 juni 2006