• - Varför? varför i helvete!? Roger håller hårt i whiskyflaskan han viftar med. Han lyssnar på Susanns skiva. Han behöver den för att kunna andas.

• - Varför fan... hur?... jag klarar inte det h... Han kan inte säga något mer på en lång stund. Inte ännu för då skulle han kvävas på orden. En kopia av hans Susann gråter i rummet intill

• - Sch Emma, sch! Ropar han åt deras barn, Pappa kan inte komma nu. Han slänger sig bak i badkaret så att ryggknotorna slår emot porslinet med en smäll. Badkaret skramlar till, hela hans värld verkar skaka och Susann är inte där för att få den att sluta.

• - Fan Fan Fan! Upprepar han plågat om och om igen. Han tar en stor klunk av den kopparröda vätskan som stormar vilt i flaskan och sänker sedan handen igen. Han börjar med darrande röst sjunga med i låten på stereon

• - Hell! is living without your love, Ain´t nothing without your touch meee heaven would be like hell is living without yoouu!!

Barnet fortsätter att gråta och han kan inte stänga det ute.

• - Åh fan varför?! det gör så jävla ont, jag orkar inte Susann, Emma sluta, låt mig vara!

Det känns som om malandet av tankar i hans huvud maler sönder hans hjärna. Allt han kan tänka på är hennes ord, hans ord, hans polares ord när de frågade om han ville ha något i baren den kvällen. Han kunde ha sagt nej, då hade det som hände aldrig hänt. Han såg om och om igen för sig hur Susann sätter sin hand mot bröstet, hur rädd och liten hon såg ut. Liten och rädd precis som de sade att hon hade varit den dagen Roger blivit full för första gången och gått in på Åhléns för att snatta hennes födelsedagspresent. Men han förstod nu varför hon hade velat ha en Alice Cooper skiva till födelsedagen. Låtarna hade kommit att betyda så mycket för honom. Han såg deras dotters ansikte framför sig, hur lik hon var sin mor och allt han kunde göra var att lyssna på samma låtar om och om igen, prata rakt ut i luften begravd i en whiskyflaska. Det var som om han kunde tala med Susann då.

• - Ni är så lika älskling... hon har dina ögon, din näsa, din mun. Hon har till och med ditt leende... Jag behöver dig. Jag vet inte hur jag ska kunna se på henne igen utan att det gör ont. Hur ska jag kunna få henne att älska mig... hon kommer att hata mig och önska att det var du som var kvar. Jag är värdelös! Han var tvungen att svälja hårt för att inte kvävas på ångesten. Han tog en klunk till av whiskyn och kände hur den varma känslan spred sig.
• - Men vet du älskling, jag är så glad över att hon är lik dig och inte mig... Men... det hjälper inte, jag kan ju inte ens se på henne... Hon påminner mig om dig... så mycket. Men hon är inte du och det är Dig som jag behöver!

Hey stoopid kommer på stereon...

• - " Come on it´s a better day, get your foot out of that grave... Don´t let that one love tear your world apart!... Quit lying around with a crippled, broken heart...

    Don´t put a pistol to your head...your way is so damn permanent!

• - Varför gör du så här, vad ska jag ta mig till utan dig? Vädjar han och begraver sig själv i under vattnet, men han kan ändå höra Emma skrika och just då går ljuset upp för honom och han förstår vad han måste göra... Vänta Emma, pappa kommer!

Av Jenny E. C Svensson Rosberg