stiliserad, stigmatiserad
ögonblänk bakom lugg
vittnar

Sänker blicken för att återhålla
bibehålla sin egen syn
Drar handen över novemberspruckna
läppar känner sin egen puls
som takdroppet från den första snön
första inte sista
Flytande är känslorna
och flyter ut gör masken
och genom de kommunala ledningarna
drar bilderna bort.

Återerövrad mjuknyanserad
står hon kvar,