Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

allt det där jag skulle hålla hemligt men allt det där orkade jag bara inte hålla inom mig längre

jag har tappat alla dom
stjärnorna jag lovade dig
jag har tappat hoppet
tron om att det finns nånting bättre
någonstans
bara man går mot nånting
jag har tappat det där sista som fick
mig att vara jag
som fick mig att
vilja vara jag



och utan att veta varför
så faller jag
utan dig
utan allt det där jag trodde
jag hade
allt jag trodde jag kunde få

för på andra sidan månen sitter
han som håller i jorden
som drar i alla trådar
och släpper stjärndamm
över oss
över det som skulle vara vi
över allt det där jag tappade



jag är en klyscha
förutsägbar och genomskinlig
och det vet jag
och det vet du

för alla nätter
jag bara längtat
alla nätter jag bara velat
bara velat ha allt det där
(så föll jag)
för jag visste
att jag aldrig skulle få det
men jag känner mig själv
för bra för att ge upp



och jag känner världen
för bra för att kämpa




Fri vers av M.K. Jonsson
Läst 517 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2007-12-22 12:15



Bookmark and Share


    En klar stjärna
Så väl formulerad.... så avskalad ... förmedlar något som alla har vi någon gång upplevt. Aplåd // Helen
2008-04-20

    ej medlem längre
Vacker och samtidigt sorglig dikt med ett suveränt bra flyt genom hela texten. Känner tyvärr bara alltför väl igen känslan som den förmedlar och förmedlar mycket bra. Kort sagt ett välskrivet och välformulerat stycke som får en klar applåd från mig!
2007-12-22
  > Nästa text
< Föregående

M.K. Jonsson
M.K. Jonsson