jag kan höra himlen
men himlen kan inte
höra mig


.


jag vänder mig i fuktiga lakan
så att jag kan se dig sova
du är så söt när du drömmer
jag kan se dina ögon
även när du blundar

jag tvekar
för jag vet att ditt undermedvetna
kan höra mig men jag viskar så
tyst jag bara kan
att du är min stjärna

täcket kväver min kropp
som skakar i vinternatten
på golvet dansar kylan
men du håller mig varm
och vi är fuktiga
av kärleksångan under täcket

du gör konstiga ljud när du sover
som om du inte var ett med den
här världen
du är en egen livsform
min livsform
och världen förtjänar inte dig
jag förtjänar inte dig


.


himlen sjunger
om stjärnor som vaggar sig
tysta av natten
du andas fram musiken
och himlen hittar takten
aldrig har jag hört himlen så väl
som mellan dina lakan


.


tyst hulkar jag fram
mina dystra försök
att uppnå perfektion
varför försöka
när jag har den framför mig
jag tänker inte tala om för dig
hur söt du är när du drömmer
när du drömmer om
henne

så jag vänder mig om
samlar tankarna mot väggen
känner dina händer treva längs
min midja
jag somnar tårsmekt
i din famn

du är den stjärna
jag aldrig blir


.


jag hör himlen
tilltala världen
med sin mörkblå charm
lämnad av solen
jag vill inte ens tänka på
hur det känns
hur kallt det måste vara

jag kan höra himlen
men himlen kan inte
höra mig

gråta över solen