Nutid

Dåtid

blandas ihop

förvirrar mig

människor ändras, och jag hänger inte med

framtid skall vi inte ens prata om

Jag vet inte vad jag vill

Inte hur jag skall vara

Inte hur jag skall reagera

tänka, vilja, framför allt känna

ni lär mig att inte släppa länslorna fram

ni lär mig att den som öppnar sig blir sårad

att jag kräver för mycket

att jag kräver för lite

att jag gör fel

att jag är otillräcklig

hur skall jag då veta hur jag borde vara

för den jag är verkar vara lätt att trampa på, överge, uttnyttja

jag har många fel

nått annat har jag aldrig påstått

men när jag älskar

älskar jag med hela hjärtat

Jag ger min själ, allt jag kan ge

det gör mig så sårbar, men det är det ända sättet jag kan älska på