Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

konstnär i arbete


klockan och släktband höll honom fången
och han längtade efter en pensel
färg kol

vita papper och tomma dukar

i ett samhälle
där det krävs pengar för att överleva
paradoxalt med den frihet de ändå trots allt ger
valde han att fortsätta arbeta
med

en kommunal avlöning

med lönen kunde han försörja sin familj
betala sina räkningar
och
när han var ledig
om inte familj eller släkt krävde annat
var han fri

fri att måla eller teckna
vilken djävla bild han kunde tänkas formge
och det

var en frihet han inte kunde vara utan





Fri vers av Hans w-art Westlund VIP
Läst 1114 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2008-01-01 19:53



Bookmark and Share


  Andasin
Klockrent!
Budskapet i texten, det är precis så det är. Varje dag.
2009-09-21

    Den svarte riddaren
Man kan inte bli mer än imponerad. Du skriver om saker som berör människor. Något jag önskar att jag kan en dag.
2009-08-21

    Agneta
Underbar... Leve kreativiteten!
2008-01-03

  Hans w-art Westlund VIP
förstår hur thomas menar
men

ska man ta det alltför blodigt allvarligt
då försvinner ju charmen
avkopplingen

meditationen som det ändå blir
2008-01-02

  jardan
å vad jag känner för den här texten, att slitas emellan krav o frihet önskan o ansvar, sista raderna ger kraft för en fortsättning
2008-01-02

  Thomas Strandberg
Ja det är ju det där... Å ena sidan måste man försörja familjen - för man vill ju inte att barnen ska behöva sakna något - men gör man då rätt som väljer att behålla en trygg inkomst? För någonstans kostar ju denna kompromiss också - konstnärligt och själsligt - för det är ju på något sätt som att äta kolan med pappret på (för att ta en klumpig liknelse). Jag säger inte att det är fel - jag gör det ju dessutom själv - men jag kan inte låta bli att undra? Och är det rentav möjligt att tillgången på pengar skapar ett behov av mer pengar? Att man istället försöker köpa prylar att fylla det där tomrummet med?

Det här blev ju allvarligt och väldigt personligt, men det är frågor jag brottats med till och från under mer än tio års tid.. Jag har inga svar - det är nog väldigt induviduellt hur man väljer att se på saken, men det är alltid intressant att höra andras åsikter och erfarenheter. Din text påminde mig om allt detta och för mig bottnar nog allt i en väldigt svartvit fråga; Är sann konst kompromisslös?

Är svaret \"Ja\" på den frågan borde jag kanske ta konsekvenserna av det och låta någon annan överta ateljén . Kanske har jag genom åren tappat den där känslan att det gäller liv och död. Kanske har jag blivit bekväm och glömt det som en gång drev mig att säga upp mig från ett fast jobb och måla mig ett nytt liv.

De styrandes icke-existerande kulturpolitik gör det dock svårt för landsortskonstnärer att hålla fast vid sina ideal. Vi får väl alla så småningom bita i det sura äpplet och lära oss leverera hushållsnära tjänster istället... GOTT NYTT ÅR!
2008-01-01

  Ola Rydberg
förstår dig till fullo
när
man får den där ron
som det
mänskliga egot kräver
2008-01-01
  > Nästa text
< Föregående

Hans w-art Westlund
Hans w-art Westlund VIP