det har gått en tid
sedan det var januari
sist

det gør det alltid
det går alltid
ett år
sen det ær januari
sist

det har gått
ett tag
sedan jag bad
om att inte
bli sviken

det gør det alltid
det går alltid
ett tag
sen jag ber
om att inte
bli sviken

Men mina
bøner
har alltid
vaggats
i takt
till ett
gungande
skepp

alltid
på væg
alltid
flytande
alltid mellan
norr och
søder

och aldrig
øst till væst

Det har gått
en stund
sedan jag
var tvungen
att hålla mina bøner
øver ytan
i min hand

Det går alltid
en liten
stund
av lycka
førbi
innan Gud
tvingar mig
på knæ

Jag tar
mina bøner
i min vænstra
hand
och skriver under
på havsytan
før att
mitt drænkta
huvud
ska andas

Jag ær havsgudinnan
och hær, på øppet
hav
ska mina bøner
fastna
med krafter
starkare
æn Poseidon

På min gravsten
ska det
inte stå
"hon drunknade"

min illyriska
dotter kommer
att rista in
 

"værldsmæstare i simning"