Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Världen kommer snart att försvinna och jag vet om det men munnen vägrar säga något och jag sitter ba

Ryggen pärlar sig i svett och jag för mina händer till munnen, orden vill komma ut, vill skrikas, men tystnaden kan nästan gripas i luften, ingen ser det men snart kommer världen att försvinna, den kommer att upplösas inför mina ögon och det flimmer som ständigt varnar mig kommer att ta över, konsumera och fullkomligt sluka mig i ett stycke, en kvinna med kavaj och en något skrynklig, svagt rosa blus under tittar på mig och när hon möter min blick finns det inget att utröna om hennes tankar, hon vänder bort blicken igen och jag försöker kippa efter luft, jag letar små fickor av syre att fånga, dra in, fylla mig för att på så sätt slippa kvävas här och nu, händerna svettas, ryggen svettas och magen vill vändas ut och in, jag låter hjärnan känna efter om jag behöver kräkas eller om jag klarar av att sitta här och vänta på att dö, flyktvägen till toaletten är inte lång, men hinner jag? kommer världen utanför att höra mig kräkas ut min dödsångest på toaletten? dör världen när jag är på toaletten? kanske, bara kanske, har jag turen att komma ut igen till en värld utan sadistisk ondska? kvinnan tittar på mig igen och för en liten sekund kan jag se något frågande i hennes blick, har jag pratat högt? ekar mina tankar så högt att de kan höras utanför min stängda mun? vad händer efter att livet har tagit slut, när hjärtat har exploderat, imploderat och lämnat ett svart hål i min bröstkorg? finns det något kvar att drömma om? något att hoppas på och längta till? nej, just nu känner jag bara pulsen dunka i mina öron, det måste ju bara höras utanför min kropp, hur kan kvinnan mittemot mig bara sitta där som om inget har hänt? Förstår hon inte hur nära slutet är? ser hon inte på min svettiga tröja, på min häftiga andhämtning att jag vet vad som väntar? men kvinnan verkar oberörd, hon verkar inte alls känna något av de vibrationer jag genom mina porer sänder ut, hon tittar upp och jag blir säker på att hon hör hur hjärtats panikslagna bultande hotar att spränga varenda artär och hur min kropp gör sig beredd att kollapsa inom loppet av några sekunder, jag tittar på henne och känner själv hur paniken i min blick fångar in henne som om hon vore mitt sista hopp, en främmande kvinna med håret i en fast knut i nacken, stram mun som glömt att le och ögon som gärna vill se bort, min blick drar in henne i min kalla förvridna skräckvärld och jag inser att hon inte kan rädda mig, hon vet inte hur, vill inte, vågar inte.. men jag sitter som fastnaglad i min stol, bruten ryggrad, sprängda lungor, öppen torr mun och med blicken fäst vid en rynka i hennes vänstra mungipa, hon känner sig besvärad och reser sig för att gå på toaletten, jag följer hennes steg och undrar om jag får plats i hennes samvete, kan hon bara lämna mig såhär? snart slutar hjärtat att slå och då lämnar blodet min kropp, det är redan på väg, jag känner hur världen sakta snurrar runt mig, runt runt runt och jag får inte grepp om vad mina händer gör, benen har domnat bort och jag sluter sakta mina ögon, pulsen spränger hål och munnen fylls av saliv, jag kommer att svimma, eller kräkas och det är upptaget på toaletten, kvinnan utan rum i samvetet tog min enda chans till flykt, dörrarna om rummet är stängda, det finns verkligen ingen återvändo, DUNK DUNK DUNK, hjärtats slag hotar att spränga trumhinnorna och svetten i mina handflator är klibbig som sirap, jag har just bestämt mig för att trotsa kräket som snart kravlar sig upp i svalget, jag ska satsa på mitt liv, jag har så mycket mer kvar i mitt liv att uppleva, jag vill inte dö här, mitt liv får inte ge upp här och nu och jag har just rest mig på vingliga ben för att med mina sista krafter forcera den dörr av glas som håller livet utanför, när en sköterska med ondskefull blick i vit rock från helvetet dyker upp i mitt synfält och säger med en för situationens allvar onormalt lugn och behärskad röst att tandläkare Mats tar emot nu



-----------------------------flatline-----------------------------




Övriga genrer av Din Mormor
Läst 490 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2008-01-13 17:23



Bookmark and Share


  Michaela Dutius
hehe...tandläkarskräcken känns igen...mycket väl beskriven
2008-01-13
  > Nästa text
< Föregående

Din Mormor