Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Han finns kvar än hos mig, den lille björnen.... och ibland den store med


Lilla Björn försöker sova

 

 

Det finns ännu mycket mörker kvar

sa Lilla Björn

trots att Stora Björn hade varit där

och tänt en liten liten ljuslykta

 

Så Stora Björn gick för att hämta en större lykta

under tiden smög sig några salta tårar

ner för Lilla Björns mjuka kind

 

Stora Björn tände mellanstora lyktan

och klappade Lilla Björn på tassen

tills han trodde att den lille hade somnat

 

När Stora Björn hade satt sig vid brasan

hörde han snyftningar inifrån björngrottan

där Lilla Björn låg i sin säng

 

Det är så mycket mörker kvar

sa Lilla Björn

Jag ser mörkret ännu mer nu

när du tänt den mellanstora lyktan

 

Så Stora Björn hämtade den största lyktan

och tände den i grottans mörkaste hörn

och klappade ännu en gång Lilla Björns tass

 

Det är fortfarande mycket mörker kvar

sa Lilla Björn

Men du har gett mig så mycket ljus

så att jag står ut med mörkret nu

 

Strax efter det somnade Lilla Björn

i sin säng

och Stora Björn satt kvar och vakade

över lyktorna och den lille




Fri vers av Jojo
Läst 291 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2008-01-15 09:47



Bookmark and Share


  Marreb
Jag tycker om din historia om den lilla björnen. Skönt att identifiera sig med den lilla björnen.. gillade speciellt formuleringen \"Men du har gett mig så mycket ljus så att jag står ut med mörkret nu\"

kram
2008-01-15

  Rosmarin
Här använder du sagoformen väl och väver en vacker dikt av den.

För mig är diktens centrum de här raderna \"Jag ser mörkret ännu mer nu /när du tänt den mellanstora lyktan\" och sen kommer lättnaden \"Men du har gett mig så mycket ljus /så att jag står ut med mörkret nu\". Kloka rader!
2008-01-15
  > Nästa text
< Föregående

Jojo
Jojo