Tårar från ett stelfruset hjärta
rinner sakta längs hennes kind

Var finns du?

Var finns du som kan tina upp dessa ispärlor?

Hon sitter där i mörkret
Ensam, Skakar, Fryser
Med tårar som bildar isrännor i hennes ansikte
Hon ser snart ut som en av statyerna i hamnen, tänker hon,
och försöker torka bort det som kommer tillbaka
i det som känns som en evighet

Var finns du nu?
Kom!

Få smärtan att försvinna


Och de sista isdropparna föll på stelfrusen mark