Följsamheten i livets gång är ett poem i sig
på grund av kärleken

I mitten av oceanen kommer det en flicka.
Graciös och vacker är känslan hon
förmedlar
bärande på två vågskålar

Kroppens glädjepose, guldbrun av en
blandning av sol och
regnbågens färger.


Följsamheten i livets gång är ett poem i sig
på grund av kärleken

Jag skulle glatt ge henne mitt hjärta men hon
går mot horisonten
med huvudet vänt åt
ett annat håll

Jag vill dricka havets vin tillsammans med henne
Går henne till mötes och försöker
le när hon passerar
men hon ser mig inte


Följsamheten i livets gång är ett poem i sig
på grund av kärleken

Hur kan jag tala om för henne att jag älskar henne?



Britt Gustavsson