Lyktan i tältet med sitt matta sken
lurar ögon, vad som är värt att ära
Utanför fyller någon din rycksäck med sten?
borttom pjäser & bräde finns livserfarenheter att lära.

De som givits all respekt
utvalda när, var lyktan är släckt.
Tvingade att välja rätt sida.
under vem befäl vi skulle lida.

Skogar,bäckar över öppna fält i en frusen värld
lär vi känna varandra, på våran färd.
Själar köpta, den då dag vi oss begav
ut i fält för att gräva vår egen grav.

under dåligt förnuft och velliga beslut
kryper vi sakta i lera och blod, andandes krut.
Tömda på kännsla eller sunt förnuft
utan varken sömn vatten eller luft.

Vårat öde var förutbestämt
den som skulle leda oss till vår död
är faktiskt någon som vi själv utnämt.