Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

När jag ler



Om jag sväljer
några sobril
för att kunna vakna upp
till en ny dag
av förnekelse
där jag kan ignorera
att mina händer skakar
onaturligt mycket

Så att jag kan fortsätta
att trötta ut mig själv
när jag kallar
mina egna självmordsförsök
för nyfikenhet
och övertala er
att mina sönderskurna armar
bara är på skoj

För att senare sparka
på mig själv
där jag ligger
vid rännstenen
och försöker dränka
mig själv
till ett flytande tillstånd
bara för att vi båda
egentligen vet
att jag bara ler
för att jag är döende




Fri vers av Agnieszka
Läst 760 gånger
Publicerad 2005-06-01 14:12



Bookmark and Share


  Morvern
gillar skarpt raden "försöker övertala er att mina sönderskurna armar bara är på skoj", vilken absurditet men ändå det enda försvaret
2005-06-07

    ej medlem längre
Åhh, tycker väldigt mycket om denna, HELA denna, känner igen mig i dina tankar!
2005-06-03

  Peter Stjerngrim VIP
Tycker inte om det texten förmedlar då jag anar att det är mer än blott ord som är dess underliggande upphovskälla ...
Men likväl finns det inget annat än toppbetyg att utdela även i detta fall!
2005-06-02

  Baldy
:o( den va inte glad..
2005-06-02

  Ola Rydberg
Väldigt gripande och bra flyt
slutet är ju kanoon !
2005-06-01

  madinsane
denna hugger tag i nackskinnet på en. drar en i grus och sparkar på en. snuskigt bra!
2005-06-01

  stannar kvar
Den gör fruktansvärt ont och sliter sönder mig en liten bit. Älskar hur nära du lägger orden så att de blir helt verkliga. Rakt mot hjärtat siktar den. Ont gör det. Jag önskar att det aldrig var så här. För någon. *kramar*
2005-06-01

  Lindah
Träffar med en hård smäll rakt i hjärtat... det känns igen så väl, och du väver samman orden till något naket, uppriktigt, levande smärtsamt... berörande!
2005-06-01
  > Nästa text
< Föregående

Agnieszka