Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

tystnad 3.e juni

jag älskade dig i år

år
år

du jagade alltid solen
drömmar
och allt som glimmade
bortom oss

men landade hos mig
när allt
blev som vanligt
och livet bara var just

liv
liv

(kan någon älska mig mer)

någonstans räckte det för mig
och jag bad dig aldrig om mer
för jag visste redan då
att du valt bort mitt liv i samma sekund

och jag tänker på dig
dagar, år och minnen därifrån
och älskar kanske dig
tills jag dör

och jag kan aldrig mer
se dig
och aldrig mer
få ont

men dina spår
i mitt skinn
i mina ögon
överallt hos mig
stannar kvar

och aldrig blir jag som innan
du älskade mig
men aldrig vänder jag tillbaks

minnet av ditt riktiga jag lever kvar
och det behåller jag för migsjälv

(ingen annan skulle tro mig)

och lever gör jag mer än då
medans du sakta dör




Fri vers av lissa
Läst 714 gånger
Publicerad 2005-06-03 17:32



Bookmark and Share


  Zam
de tårar som föll, skall jag aldrig sakna... underbart skrivet tösen, tack.
2005-06-04

  Staffan
Bittert och bra... Mest bra. Men också bittert. Och bra.
2005-06-03
  > Nästa text
< Föregående

lissa
lissa

Mina favoriter
hej då
far är död