tystnad 3.e juni
jag älskade dig i år
år
år
du jagade alltid solen
drömmar
och allt som glimmade
bortom oss
men landade hos mig
när allt
blev som vanligt
och livet bara var just
liv
liv
(kan någon älska mig mer)
någonstans räckte det för mig
och jag bad dig aldrig om mer
för jag visste redan då
att du valt bort mitt liv i samma sekund
och jag tänker på dig
dagar, år och minnen därifrån
och älskar kanske dig
tills jag dör
och jag kan aldrig mer
se dig
och aldrig mer
få ont
men dina spår
i mitt skinn
i mina ögon
överallt hos mig
stannar kvar
och aldrig blir jag som innan
du älskade mig
men aldrig vänder jag tillbaks
minnet av ditt riktiga jag lever kvar
och det behåller jag för migsjälv
(ingen annan skulle tro mig)
och lever gör jag mer än då
medans du sakta dör