att stenarna röker
i attraherad

skymning
går ur
huset
rykande lämnar

andedräkten, dina ord

världen

vem enda är sin
egen andning

nära

lyfter ut
ett byte

väger vägen lätt
sömnen
tätnar
till
ett sköte

du drömda
glömska

andas än

som funnen
vore

~
Puss på alla oskrynkliga
människor
med sina
lappar
;D