Jag skäms inte att säga det jag vill säga,
fast det är lite tungt att aldrig göra sig förstådd.
mummel, hum hum, viska skrik
Enkelt mysterium, talet och hur.
Va? Va'sa du? Va fan mumlar du om?!
Artikulera orden och höj rösten för-i-helvete!
Jag förstår inte vad du talar om...
Det är obekvämt, samtal...
alltid så diffust... alltid så enkelt
utifrån sett, du vet?
Jag skriver nog hellre,
helt utan mål eller förbestämd läsare.
Vem fan är jag att våldta någon annans ögon,
med flit alltså... jag hycklar lite.
Men det är samma som med det mesta,
det mesta involverade mer än en person i ett rum.
Vem fan är jag att...?
Jag gillar när det inte är mitt beslut... ja, jag är feg.
Vad har jag mer att gnälla om?
Någon gång i livet måste jag hoppa ut från ett stup,
helst med fallskärm...

/