Med ett barns frågande ansikte
lyssnar jag på omvärldens kakafoni
av meningslöst pladder om praktiska ting.
Återigen elva år gammal, men denna gång
med mej själv 32 år senare, som skyddsängel.

Se mej! Hör mej! Var är ni...?
Existerar ni?! Vad vill ni mej?
Jag är ett barn med en vuxens styrka.
Jag är vuxen med ett barns styrka.
Fast jag vill allt gott så skrämmer jag bort er.