Du skrev ner ett citat
av en artonhundratals poet
på min lena underarm

morgondaggen

gjorde det oläsbart nästan
omedelbart

Undrade nästan om det verkligen var jag
bredvid sjön
i de där småtimmarna

Elden hade sedan länge slocknat
men jag vakade över gryningen
Ser solen som vaknar med
potential att värma

(liksom du)

Sextonår av mjuk barnhy
och någonannan
med sammetsröst och rispande skägg
frammåt småtimmarna

(ett dussin år äldre var du nog)

Du talade till mig som om jag var vuxen
medan vi såg elden slockna och solen gå upp

jag förlorade ingenting den där natten
du berättade om din dotter som du aldrig träffat
en artonhundratals poet och makroekonomisk teori

du kysste mina läppar när hela världen sov

Jag sov aldrig den natten
(jag vaknade)
men jag lovar
jag förlorade ingenting