Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Välkommen!



Precis innan fylls vi
av vemod och vet

åtminstonde en av oss kommer att gråta
efteråt

Det finns åtta Dörrar

Sju av dem är de vi går in i
hela tiden
och ut

Har tankarna glömt
sina nycklar, hur de fungerar?

Det finns vågor att rida
utan maror, det finns allt
möjligt

Men vi stegrar varandra i skårorna

Det hänger dofter av skrämsel
svävande
över dörrpostens slitna märken

Det står skor och väntar
på någon

Skor och skosnören




Fri vers av Rakel Lorner
Läst 1069 gånger och applåderad av 17 personer
Publicerad 2008-03-09 20:11



Bookmark and Share

  Lsk
ser vad du vill men hittar inte dit riktigt, förlåt.
ursäkta
2009-05-30

  aol
här kan man säga att det lilla vardagliga bara blir suverän poesi på nåt sätt bravo
2008-12-29

  Mikael Lövkvist
Den här dikten känns helt komplett. Jag skulle inte vilja ändra ett ord. Den känns både tydlig och suggestiv. Den berättar mycket, men lämnar ändå mycket luft till tolkning. Skön poesi.
2008-08-22

    Issand. VIP
härlig snabb bra
jaaaa :)
2008-04-18

  Carlita
helskön text, jag fascineras över hur du så ofta och hejdlöst expanderar tankarna hos läsaren med dina skickligt skrivna ord. din poesi är gränslös

jag gillar många formuleringar i denna och slutraderna är för mig enormt starka

snyggt rakel
2008-04-15

  Anna Frölander
Nu har jag läst denna flera gånger och blir inte riktigt klok på varför jag fascineras så... Jag tänker konkret på hur det är att låta någon kliva in i ens liv med vetskapen om att det också betyder att den kan komma att gå, ut genom den åttonde dörren.. men det är värt att våga ta den risken, att öppna, att säga välkommen, att ta av skorna och låta dom stå där ett tag. Jag tycker att den här känns, både klok och lite smärtsam. Du är duktig Rakel. Det är ett sant nöje att läsa dig! Som så ofta får du även här till slutet så att jag blir överrumplad över hur stilsäkert det känns! Dessa rader ringar in dikten för mig:

/Det hänger dofter av skrämsel
svävande
över dörrpostens slitna märken/
2008-03-11

  Steffepeffe
..det finns allt möjligt, och ändå är allt alltid sig likt.
Skorna och skosnören skarpladdade som gevär. Dukat för ett slut, och kanske en början. Det FINNS allt möjligt!
2008-03-09

  Elin R
Om att inte komma ut? Om att inte komma in? Kanske båda. Början drar igång något, slutet knyter ihop fint. Men jag undrar vad som är farligt. Det är kanske att bli kvar inne/ute för länge.
2008-03-09

    wilja
åhå.. vilken text! och skön uppöppnande titel. många fina formuleringar här. ja.. jag fastnar nog där, för jag ser inte riktigt vad den handlar om just. klar och konstaterande stil, liksom lakonisk.
\"Det finns vågor att rida
utan maror, det finns allt
möjligt\"
från det stycket och neråt är jag ganska så såld. och avslutet. ja just, där står de ja. precis.
2008-03-09

  August L S
Är den sista ytterdörren? Det måste det nästan vara, det är därför det står skor vid dörren och väntar.

Det är en fin dikt! Svårt låter det med att veta om nycklarna men kanske glömt hur de fungerar. Fast där finns också någon slags tillförsikt inför framtiden, antagligen när nycklarna passar sig bättre.
2008-03-09

    Bögen
\"Men vi stegar varandra i skårorna\"

Du fångar vår vanenatur och våra onda cirklar som vi trampar upp i varandras kött och själar...
Snyggt och aj!
2008-03-09

  Fånga dagen
Jättebra skrivet jag dras med i texten

Och blir berörd

Anna-Karin
2008-03-09
  > Nästa text
< Föregående

Rakel Lorner
Rakel Lorner

Mina favoriter
ego
Manodefensiv
pompeji