Jag undrar om
sorgen har byggt bo
det känns som
om den inte ger mig ro

Hur kan jag göra annat
än låta den ta plats
även om den nu har stannat
så får den bo i sitt palats

Min älskade som döden tog
har lämnat saknaden till mig
och sorgen får visst aldrig nog
av nya ansikten som visar sig 

Jag får nöja mig med det jag får
och låta dagens timmar ticka på
Sakta kanske att det framåt går
fast det är så svårt att nu förstå

Att leva i nuet låter väl bra
Fast dagen bara är lång och svår
Det är det enda liv man kan ha
när sorgen igenom mig går

Var glad och tacksam för allt han gav
hör jag att jag borde vara nu
Av kärlek jag hade ett väldigt hav
Med tomma händer jag gått itu

Så gick en dag till ifrån min tid
och kommer aldrig mera åter
Med en dag minskar min inre strid
och nattens sömn min sorg förlåter

Om jag blir bönhörd får jag drömma
om min älskade i denna natt
Då kan all min kärlek strömma
genom honom som gav min skatt