När hon kom ut den här morgonen
och gick mot bilen
Var det som om allt såg annorlunda ut

Där stod hennes bil röd och fin
med lite frost på rutan.
Frosten var som små små stjärnor
som trängdes tätt tätt bredvid varandra

Det var nästan synd att skrapa bort dom

Men det skulle ju göras så hon tog skrapan
och när hon börjat skrapa. Kom det på andra
sidan vägen, ett rådjur som stannade upp
när det såg henne. De stod och tittade på
varandra en stund.

Hon satte sig sen i bilen och åkte iväg
till pendelparkeringen där hon brukade
ställa bilen. Där var det någon som ställt sig
på den platsen hon brukade välja. Så hon
åkte en liten bit längre in och parkerade bilen

Väl där och ut från bilen, såg hon hur det
glimmade till på marken. En guldtia. Hon log
för sig själv och tänkte på sin älskling
som sparade alla sina. Den skulle han få.

På bussen var det ett svagt sken så hon
kunde sluta ögonen och sväva iväg i sin
egen lilla värld i tystnad och lugn.

På tunnelbanan lade hon märke till
en liten tjej som satt och tittade på henne
hon satt i sin mammas knä bredvid. Hon var
kanske två år. Till slut kunde den lilla inte
längre hålla sig. Hon såg den glittriga halsduken
och kunde inte låta bli att ta lite i den
Mamman drog undan barnet, men hon log
och sa, det är ok. Älskar spontanitet.

Gångvägen efter tunnelbanan bjöd på
fågelsång, bilar som stannade vi övergångs-
stället. En som höll upp dörren och log.
Hon log tillbaka. Solen strålade och trängde in
i en spricka genom molnen och det såg ut
som om det var en strålkastare som kastade
en pelare av ljus från himlen.

Hon kom in på sitt jobb, log och hälsade på alla.
Alla hälsade tillbaka. Hon tänkte på hur tacksam
hon var, över att ha ett jobb, arbetskamrater,
ett socialt liv, kunna göra nytta och känna sig
kompetent. Få uppmuntran och kunna tjäna
pengar.

Det här var en bra dag.