Hjälp mig förändra mig själv genom att inte gå,
utan stanna kvar med mig nu när stormen blåser som
hårdast.

Hjälp mig hålla mig kvar på båten och inte kasta mig
loss på livbåten och välja den enkla vägen.
Hjälp mig hålla lågan vid liv, när den håller på att slockna.

Den sanna kärleken uppoffrar, väntar och dröjer sig kvar.
Den sanna kärleken ger inte upp.

Jag vet att jag behöver förändras,
jag vet att jag behöver se
att jag behöver hjälp
att jag borde uppskatta dig mer
än vad jag gör.

Men hur ska jag orka det?
Jag kastat hit och dit i stormen.
Jag hinner inte upp förräns jag
faller igen.

Du som ska älska mig ska inte påminna mig
om onda tider.
Du som påstår att du älskar mig,
ska inte kasta min bakgrund på mig.
Du valde att stanna och inte gå
när jag öppnade min själ för dig.
Visade dig mina sår,
mina sår som du omsömt slickade
på och hjälpte mig att hela.

Dina ord är värre än slagen,
jag misshandlas hellre om och om igen.
River upp allt det gamla,
river upp det jag trodde jag glömt
Nej... Inte igen tänker jag...Nej

Vi byggde denna skepp tillsammans...
men vi brast, vi skötte inte det som
vi lovat.. vi står på varsin sida av
skeppet som en gång förde oss samman.
Idag för den oss isär...

Det är kallt, och det blir kallare,
hur hårt jag än drar kappan
runt min kropp blir jag inte varmare...
Det är kallt, och det blir kallare.....