|
|
hon talade om sådd och om äpplen som faller långsamt
jag såg ett hus med märkliga valv
men platsen, vem kan
med all rätta
säga sig ha varit där
ögat färdas asklikt
vid sin avgrund
en utsikt, så upplevd
och överallt
men platsen, är en annan
en annan trakt av skogen,
viskade du
copyright © Ari Eskelinen 2008
Fri vers
av
arie
Läst 814 gånger
och
applåderad av 5 personer
Publicerad 2008-03-25 10:45
|
|
|
Per Teofilusson
nu kände jag att jag fick blinka till, tvärnit. Känslan kommer ryckvis, efter. Bra!
2008-03-27
|
|
|
|
Nina V A
först, en fantastiskt vacker titel som rör sig i slowmotion mellan läppar och mark
\"jag såg ett hus med märkliga valv\" och eftersom jag nyss lämnat titeln återklingar bilderna i kärnhusets välda, kärnor och sådd, skott av platser
på utskjutande livsgrenar färdas vi i det avgrundsgrå, \'så upplevd och överallt\' - det vardagliga spektrat av toner - grå
platsen känns som sådd i sig, \'en annan trakt av skogen\' och en viskning som dansar därikring - i egen färg
tycker om hur du avslutar i
\"viskade du\" och hur det mjuka uttalet sveper mystikens hinna omkring
2008-03-26
|
|
|
|
Ulf Lagerholm
här står mystiken tät vill jag lova, rader utsagda, närmare ett orakels röst än något annat, \"ögat färdas asklikt\" är ju ett snitt som får min fantasi att röra sig, förutom att asken är ett fornnordiskt symbolträd, är det också det trädet häruppe i norr som sist av alla får sina blad, tillika det som först fäller sina på tidig höstkant, jfr bilden av ett människoöga, ett \"organ\" som ju har förmågan att vara konservativt, dvs det som är sent att upptäcka nakna sanningar, och även det \"orienteringredskap\" som släpper det uppenbara, när något nytt, spännande dyker upp, ytterligare en aspekt här är ju att ordet ask rymmer en synonym, alltå den där lilla \"lådan\", skrinet, som man ofta får för sig att man fångat något i, \"jag hade det som i en liten ask\"
jag tycker det är spännande med den här typen av texter, dom som inte har något facit, är allmänt fantasibefrämjande
ett extra plus vill jag ge rubriksättaren, vilket i detta fallet är liktydligt med poeten själv, en mycket vacker rad i sig själv
2008-03-25
|
|
|
Nästa text
Föregående
arie
|
