Bibeln är (liksom Eddan) berättelser om mytiska personer. Det är inte så att Bibeln är en historisk sann redovisning, det är helt klart. Inte heller Evangelierna är någon historisk dokumentation av Jesu liv och inte heller de tidiga brev mellan församlingarna som finns med i NT.

Tvärtom, Paulus har mycket vaga uppfattningar om Jesus och faktum är att han inte beskriver honom som en person som verkligen har funnits. Det är senare kyrkofäder som istället har gjort, många hundra år efter att Jesus skulle ha levat.

I de kristna skrifter som skrevs före evangelierna näms inte något Golgata och Kristus beskrivs endast som en andlig varelse, inte som en fysisk person.

Det kanske ändå mest märkliga och slående är den extremt stora likheten med andra mysteriereligioner och den gud som mysteriet handlar om. Det bara vimlar av gudar (som Dionysos, Mithra, Attis, Osiris)  som sägs ha varit söner till Gud, vara födda av en jungfru, utför mirkler, är födda den 25 december, hade 12 lärjungar, rider på en åsna, återuppstår på tredje dagen, döps i vatten, dör för människors synder, går på vatten, kallas "Guds son", associerades med Fiskarnas tecken, Lammet och Lejonet, kom för att uppfylla lagen, håller bergspredikan....ja etc och etc....

För mig är det bara FÖR mycket

Snorre Sturlasson menade på att Odin har varit en verklig person som invandrat från någonstans bortom Ural.

Eller hur

Myter är myter och gör dem inte till något annat

Tack!