Jag har glömt adventsljusstaken i fönstret. Snön droppar från balkongen. Någon har skrivit ett kärleksbrev till mig och lagt under sängen. Under den nakna granen ligger ett paket kvar. Jag vet inte varför jag köpte en gran. Den har bara stått där i hörnet och sett ensam ut. Nästa år ska jag köpa en kaktus istället. Eller en katt.
Jag tar upp paketet i famnen, skakar, klämmer. Det känns som en låda. Någonting skramlar omkring därinne. Pappret är grönt med glada renar på. Har paketet verkligen legat här ända sedan jul? Jag sliter upp pappret, öppnar lådan. Inuti ligger en sprayburk och en lösnäsa. Sprayburken är svart med en dödskalle på och lösnäsan lång och vinklad en aning uppåt. Ingen av sakerna är tänkta för mig. Dom tillhör någon annan.
Dig. Paketet var till dig. Så skulle det kunna vara. Vi skulle på julmiddag hos din stora och vänliga släkt och jag panikhandlade en julklapp till dig på Statiolmacken på vägen dit. Sedan måste det kommit något emellan.
Jag tänder adventsljusstaken. Snön droppar från balkongen. Jag trevar med handen under sängen efter kärleksbrevet.
Så skulle det kunna vara.