Jag funderar ibland
på saker och ting
som gör ont
detaljer som smärtar
och tankar som svider
fast jag tror jag missuppfattat det lite
eller förvanskat tanken
jag vet inte riktigt
undrar när det hände
när det goda blev det onda
svart blev vitt och glädje, sorg
det gör ondare när jag tänker på lycka
på kärlek och närhet än
död, hat och våld
man blir ju lite rädd när man tänker efter
kanske borde jag bara ignorera allt
men jag gillade ju kärlekstanken
t.o.m. när jag insåg att det inte var för mig
det är en underbar idé
och filmerna, även om de är lite överdrivna,
de kändes ganska bra i bakhuvudet
Harry och Sally... King Kong...
fan, t.o.m. Psycho hade en hel hög med kärlek
även om det var lite vridet
och Jason... han ville ju bara bli älskad
precis som Jackie Chan i alla hans filmer
aningen felplacerat men med en god tanke bakom
men nu... psycho är bara en skräckfilm
King Kong, en övertydlig samhällskommentar
och Jason... en massmördare i mask
precis som Meg Ryan i Sally-filmen
... jag kan ha blandat ihop lite där
det var ju ganska länge sedan jag såg King Kong
Jag saknar min överdrivet blåögda naivitet!
T.o.m. kramar känns mer som stryptag av en idiot
ja, armarna missar ju halsen med några decimeter
Ja, jag ska sluta nu
ville bara skriva något innan klockan blev
noll noll kolon noll noll
/