Låt mig vara ifred

jag bad dig lämna mig ifred
vår vandring tillsammans var över
o jag ville läka mina sår i stillhet

ändå var du tvungen att landa vid min sida
och öppna mitt hjärta igen
jag bad dig lämna mig ifred
men du tittade in i mina ögon
och väckte min kärlek

låt mig vara, skrek jag
låt mig vara
men jag kunde inte motstå dig
och du fångade in mig

när vår kärlek brann som starkast
vände du mig ryggen
och dansade ut ur mitt liv igen

jag frågade varför
och du svarade glatt:
\"min fåfänga kräver det\"
\"jag vill att hela världen ska beundra mig\"

till slut brände jag marken där jag gick,
strödde törnen på vägen
så att du inte skulle landa
men du satte dig där igen
bad om min kärlek
och jag brann igen

sen tog vi till strid
och jag vände dina vapen emot dig
jag vände mig till din värsta fiende
och lät henne synas vid min sida

men du landade igen
och fick mig att vackla
du fick mig att tro på vår kärlek
men cenariot upprepades

och nu låter jag eldarna brinna med högre lågor
som skydd mot dig
lämnar krossat glas på mina stigar
så att de inte kan beträdas mer
låt mig vara ifred
landa inte här mer
låt mig vara ifred
flyg din väg
och låt mig leva igen