Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
No


Cinatit

Det började som en rysning längs med min rygg
Det kändes mest som något jag drömt för länge, länge sedan,
Jag förstod inte orsaken till att allt plötsligt skulle ta slut
Alla andra sa att vi skulle hålla ihop för alltid
Du tog dina foton av barnen, dina smycken och din laptop,
Jag tog filten från soffa, jag tänkte att den bär fortfarande din doft,
När vi steg ut på gatan och förstod att nu var det slutet på allting,
Såg jag en tår eller var det regndroppen längs med din kind,
Vi följdes åt en bit för att liksom ge ångesten mindre plats,
Vi var nog tyngda men höll masken för varandra,
Det var väl bara min fråga om du verkligen visste som kändes lite dum,
När du klev in i din bil och stängde din dörr var det som om mitt hjärta föll ur plats,
Det kändes nästan som om mitt liv åkte ur mitt liv,
Jag gick tillbaka hem och tog ett stort glas av något som rann,
Jag skålade för din lycka och för din nya man,
Nu började jag sjunka snabbare och min lutning var ganska stor,
Jag lockades att hoppa men beslöt att stanna kvar ändå,
Sedan lämnade själen min kropp för att söka sig mot en strand,
Men jag stod kvar på balkongen och höll så hårt din hand,
Jag tänkte att en gång blir du min i ett annat land,
Jag har nu förlorat den allra sista gnuttan hopp,
Jag går till botten där jag står men flaggan den går i topp




Fri vers av Steppen
Läst 345 gånger
Publicerad 2008-04-11 22:36



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Steppen