Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
en helvetes tripp


parklife

du bär en tatuerad solnedgång
i din ljumske
och jag följer ljuset ner in
blir ditt
välbehövliga mörker
och din
bönematta är slätrakad
får mig
att tänka på barn, stör
min förmåga
och gräset är starkt
mitt ansikte
blossar
benen är gummi och världen
en rubiks kub jag vrider
och vänder på
men det är
som det är
alla färger utspridda
ingen logik kvar
bara trasig drogromantik
och jag
smetar din glans
jag hämtat från dig
över mina
tänder
så alla kan se
vad parken gav
vems regn jag drack
och till vilken sol
och vems sång
jag kanske reser mig upp till
och lämnar
det här vansinnet




Fri vers av jeremy
Läst 655 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2008-05-12 16:22



Bookmark and Share


  inutimonster
här flödar orden så snabbt att jag drunknar, and i like it. jag gillar hur det är sådär ärligt, blir som ett sus i magen;

\"och din
bönematta är slätrakad
får mig
att tänka på barn, stör
min förmåga\"

och ja, vill läsa mer drogromantik!
2008-05-14
  > Nästa text
< Föregående

jeremy
jeremy