jag sätter flera spikmattor
framför rullande hjärtan för jag klarar
inte av att se er älska när jag
fortfarande har en del av dig här

det är rusningstrafik men ni
rullar vidare till okända destinationer
och överlämnar mig åt kaos
och krissituationer som ingen
egentligen orkar trassla ut

jag kan lika gärna balansera på vinden
för jag hittar ändå ingen väg
jag bara sjunker och asfalten
är en flodvåg av cement

det kunde ha varit annorlunda

jag kunde varit annorlunda

du kunde varit här

livet började trångsynt
och ögonen viker sig för främmande ting
när ni rullar förbi
för du luktar annorlunda nu
jag lever innanför ramen

jag vill inte det här

jag vill mer

mina vänner sitter ordförande i skvallerkommittèn
dom bad mig joina
jag tackade ja
och misshandlade mig själv i själen
innan någon annan hann före
för jag säger ofta motsatsen till det
jag verkligen vill
en dålig ovana skulle vissa kanske säga
men för mig är det en helt vanlig dag

det är fel på rätt
hela tiden

det är kläder på nakna känslor

vinterkamoflage på sommarbris

det är allt som inte borde vara

om du bara kunde rulla hjärtat
tillbaka till mig

och ta av dig rullskridskorna

bara för att liksom
bevisa att

det finns mycket att se

att upptäcka

men att du

stannar här hos mig
istället

skiter i världen

och lever äventyret

i mig