En liten flicka med självförtroende
som ligger på noll.
Om att älska sig själv
har hon ingen koll.

Inuti hör hon sin egen röst
en inre längtan
efter såna där plastbröst.

Att ”size doesn’t matter”
tror hon inte alls på.
Större behag är bättre
- det kan väl alla förstå?

Så fort hon blir myndig
lägger hon sig på bordet.
Det bord som enligt vissa
är rena självmordet.

Direkt efter operationen
känner flickan sig nöjd.
Att titta sig i spegeln
blev genast en fröjd.

Det dröjer dock inte länge
innan hon börjar tveka.
Varför skulle hon tvunget
med kroppen sin leka?

Var det ett eget
självständigt val?
Eller ett resultat av
samhällets ideal?

Med åldern blev hon visare
och la sig åter på bordet.
Hon ångrar mer än allt
att hon i sin ungdom gjord’et.