jag minns att det fanns en tid
då jag trodde att jag behövde dig
då jag vred mig ur led
i din frånvaro

och som jag undrade
varför jag sörjde dina nätter
jag hade alltid varit den
som ensam hört månens brandtal


jag minns att det fanns en tid
då varje vaken stund
var en väntan
på förståelse
samförstånd från dina rusande ögon
den
som aldrig kom



pillernätter
articficiell sömn



var det kärlek
jag drömde om