ljust
min tanke
i ett litet
vått glas

rinner ur

försvinner bort
med
tiden
hälls
på nytt

smaken ändras
inte
för det

äldre

nuet

glaset

skinnet
i
rynkorna

allt bär
underyta

överallt är vått
det torra

(övergått)

slå
mig
för en färd

håll mig

i

och
översätt
till riktningar

du vill inte
det
du kan
lätt
missförstå

står botten osmekt

översköljd

kvar
som sken

       skatt

en enda
sänkt

(och det var du som tvivlade)

Där

Uppe