Det var natt. Vindarna ven inte längre som under sommardagarnas soldränkta timmar och allt var tyst. I luften låg något som påminde om bortglömd barndom men som sakta suddas ut. Gräset var inte längre grönt, kanske hade det slutat vara det när mörkret fallit på för att återigen grönska när solen vaknar bakom horisonten, kanske var det bara grönt i ögon på andra, genom vilkas man inte kan se. Hur man än försöker att blunda och tänka sig hur man ser ut där uppe på stadens stilla gator, med parken som passerats och stegen som blir snabbare för varje andetag som lämnar kroppen så slutar allt med ingenting. Föreställningar.

Natten är tyst och ingen är vaken, lågor brinner i bröstet på det sovande folket. Hon längtar dit, till värmen i deras bröst. Hon stannar framför ett hus, alla lampor är släckta men lågan flammar stilla i sovrumsfönstret. Hon tar sig in i huset, står bredvid sängen och ser hur bröstet på den sovande sänker sig upp och ner, stilla, rofullt, lågan brinner klar och jämn. Hon betraktar den sovande kvinnan, drar ett finger längs hennes bröstkort, upp till halsen och kvinnans andning blir en aning mindre rofylld, lågan fladdrar till för en sekund för att sedan fortsätta brinna med darrande låga. Hon sitter länge vid hennes säng och ser trånfullt på den varma lågan. Hon lägger sina händer över den och trycker sakta ned den, lågan kämpar med alla sin värme och kvinnan vrider sig oroligt i sömnen. Hon flyttar långsamt sina händer så att de täcker hela lågan och trycker hårdare, den kippar efter andan. Hon lägger hela sin vikt på händerna och pressar lågan till dess ljus nästan slocknat, för att sedan långsamt låta den andas igen. Hennes händer blir varma, levande, kanske hör hon till nu. De har delat något i nattens mörker, hon längtar efter mer, ler ett snett leende och ser sig sakta omkring. Tofflor. Kvinnans ögon rör sig oroligt under ögonlocken. Hon rycker till av tyngden när någon sätter sig gränsle över hennes bröst.

Det är morgon. Vindarna viner och solen målar gräset grönt. En kvinna vaknar i sin lägenhet. Hon drar för gardinerna för att hindra solljuset att tränga in i rummet. Luften är tung. Ännu en natt med mardrömmar.