Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Ibland önskar jag att du skulle säga lite mer I dag önskar jag att du hade sagt lite mindre


En droppe regn


Det slår droppar
mot mitt plåttak

Det regnar i min bröstkorg
Det porlar en bäck
runt min midja, på insidan
Det slocknar
en låga någonstans

Jag kunde ha sagt ifrån
men inte
Varför, varför inte?
Jag är så väluppfostrad så

Du borde vara stolt
Du borde få mig att sluta
känna skuld

Det regnar i min bröstkorg
Det porlar en bäck
runt min midja, på insidan
Det har slocknat
en låga någonstans




Det känns som om jag faller
jag tror jag faller






Fri vers av astranova
Läst 547 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2008-05-19 22:35



Bookmark and Share

  lodjuret/seglare VIP
den som vill sluta känna skuld får nog göra jobbet själv är jag rädd, det går ju litet litet att lägga ansvaret på andra som att söka leva livet åt andra, ja jag vet, det är bara en text men jag kunde inte hålla mina klåfingriga händer borta, äh tunga menar jag ju förstås

texten får ändå
sina trenne sporrar
att tränga in i skinnet med
2008-06-15

    © Birgitta Wäppling VIP
En mycket fin dikt
med ett flödande diktspråk
som porlar likt bäcken på diktens fjärde rad
men som aldrig riktigt faller, trots slutorden.

Jättefint!
2008-05-20
  > Nästa text
< Föregående

astranova
astranova