Jag sitter och spelar på pianot i stilla ro som så många gånger förr
bara spela, låta fingrarna glida över tangenterna
släppa allt för en stund och bege sig in i sin egen värld

men tonerna har inte längre samma lugnande verkan som de en gång haft
varje melodi
varje låt
varje ord påminner mig om dig

jag fäller en tår och tänker tillbaka till hur vi hade de förut
hur vi kunde sitta och prata om ingenting och ändå fick du mig att le
nu pratar vi nästan inte alls

jag saknar din röst
jag saknar dina ord
jag saknar dig

önskar bara att allt kunde vara som de var
att jag hade kunnat vara den du önskade att jag var

då skulle jag få prata me dig just nu
lyssna till din underbara röst,
höra dig säga att du bara är min och jag bara är din,
de var innan vi sågs

men man får inte allt man önskar,
och jag antar att du inte är bara min fortfarande,
men bara så att du vet


jag är fortfarande bara din