Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

För varje dag som går

jag håller inte länge till
innan jag går i tusen bitar
jag klarar inte av allt detta,
och imorgon är ännu en dag

för varje dag som går
blir minnena bara fler

det svider
och allt jag ser
framför mig
är dimman på gatan
utanför mitt fönster
på sömnlösa sena nätter,
då jag tänker på dig

jag gråter och tänker
att det måste gå att lösa
detta helvete,
men tänk så ser jag aldrig
dig
igen

för varje dag som går,
saknar jag dig ännu mer


Övriga genrer av Venkis
Läst 433 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2008-05-27 03:41



Bookmark and Share

    ingvar VIP
Ungdomen, med känslor, som så ofta pendlar mellan djupaste förtvivlan och lika gränslöst hopp, är inte en speciellt enkel match att \"ta sig igenom\". Så otroligt mycket av allt - på en gång! Lycka, hopp, förtvivlan, missmod, känslan av att absolut ingen förstår en, utom en, som man ofta upplever inte VILL förstå en, svek, ofta droger för att glömma, för att orka, och så mycket mer och så denna saknad och fruktan - ibland visshet - att aldrig få se just Den Ende någonsin mer, att känna sig totalt övergiven.. Det finns mycket i rader som denna! Ingen kan heller säga till en: gör si eller gör så. Kanske - förhoppningsvis, finns det dock NÅGON man känner förtroende för som både kan och vill lyssna. Ibland är detta hjälp nog att gå vidare.
Se dessa rader som en gammal mans reflexioner över egna erfarenheter, som, tror jag, inte var av så helt annorlunda natur än dagens ungdomars. \"Inget är (helt) nytt under solen\".
2008-05-27
  > Nästa text
< Föregående

Venkis