Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Jodå, hej sa Petronella...



det är ljusare nu,


i höghuset med de blå balkongerna

vaknar alla mammor, alla pappor, alla barnen

vaknar kranarna

vaknar toaletterna

vaknar hissen

som inte är bra för små barn

när hiss-sardinburkslock-taket

rullas upp och små barn

sugs ut till ingenstans

nej, inte bra alls



skolvägen är för lång

fast egenligen för kort

bänkarna är ostädade

det skall statueras exempel

fröken slår på små fingrar med linjalen

sedan ska exemplen räknas ut 1+1=2

någon kissar på sig

det är inte bra

nej, verkligen inte bra



det är vinter igen och igen

galonbyxor på av på av

nivea på kinderna och frostskador

sommar, sommar

katterna, katterna

rumpa

vänster höger

vänster höger

anfall

musdöd

oj, oj, oj, begravning, psalmer och

hopsnickrat träkors

saft och bullar

det är bra



alla mammor går och handlar

alla barnen äter coca-colaigloo

delar den på två

ingen vet vad stormarknad är

eller Tjernobyl heller för den delen,

kanske Harrisburg möjligtvis

men sannolikheten är minimal

näst intill obefintlig

inte bra det heller



på kvällen kommer alla pappor hem

pussar på alla nypermanentade mammor

klappar på alla de nysnutna barnen

får tofflorna på sig

det äts middag

det borstas små barntänder

det skall sovas

alla pappor sätter på teven och alla mammorna,

lite lagom eller olagom



i källaren surrar lysknappen dygnet runt




Fri vers av katt.inc
Läst 1271 gånger och applåderad av 21 personer
Publicerad 2008-05-31 19:16



Bookmark and Share


    Trast
Rolig lite lite nostalgisk (även om det känns längre sedan än min barndom) dikt med ett oväntat fräckt slut.
2008-07-14

  Per Teofilusson
Tänker: sunt tonårstrots, i helhetsfeelingen. Halvt vansinne i sammanbitet omkväde, locket på nödtorftigt på. Ser flera klassiska figurer för mig: ur Lars Norens borgerliga kvartetter, ur Kristina Lugns fatabur. Ser ur de stora ryssarna. Allomseende halvdårar/frihetskämpar i alltför trång närmiljö. Har läst denna flera gånger, njutit på skilda vis, men skjutit upp kommenterandet.
2008-06-12

  Nina V A
Jag gillar verkligen hur du återvänder till dessa blå balkonger och livet bakom armeringen, hur du gjuter fundament av verklighet, nostalgisk men på ett sätt som löper bra och som man fan känner ja men visst så här var det, galon i näsan, nivea på kinderna, saft o bull-mammor, dina texter blir som lungträd, vackra i sitt ådernät och livgivande, raka, du skriver likt christer E, inte ett blödande omvälvande lull, det är som att krypa tillbaks i sin kokong och nudda väggarna nya fingrar, en distans av uppskattning, jag tycker mycket om att du upprepar och ditt \"pratspråk\" det liksom går inte att stå emot, jag vill verkligen läsa dig om och om igen
jag slutar med rader som kunde varit alla men likväl ska man ju peka på något
\"alla mammor går och handlar

alla barnen äter coca-colaiglo

delar den på två

ingen vet vad stormarknad är

eller Tjernobyl heller för den delen,

kanske Harrisburg möjligtvis

men sannolikheten är minimal

näst intill obefintlig

inte bra det heller\"

poesi absolut!
2008-06-02

    © Birgitta Wäppling VIP
Härligt text, där språket i all sin enkelhet målar igenkännande bilder och för mig med tillbaka i tiden,
efter Harrisburg men före Tjernobyl,
när cocacola-igloo-glassarna var i vart barns mun
och många mammor fortfarande var hemmafruar.

Applåderar!
2008-06-01

    Melona
Tycker om den
här

mycket, rytmen och flödet

och alla bilder som flimrar inne i min solvarma skalle
och den tidsresa du ger mig

ett tag är det nu, sen då, barndom, och föräldrars femtiotal och
så är det lyckan,

det trista, vardagliga knatet...
Skolan, ja, de hållfastheter och punkter som vi har med oss sen vi var små....

det vaknar,
en märklig och spännande tidslinje,

jag förstår inte allt
och det är bra,

och slutet, får mig osökt att dra kopplingar till
källartragedin, Fritzl...
där ljuset alltid surrade och lyste i källaren,
och runtom utanför pågick det vanliga och brukliga livet (som sig bör)

Men det var kanske inte så du tänkte, nåväl...
på den tiden var energin inget man sparade in på...

Men det återspelar snyggt till
inledningen
\"det är ljusare nu\"!

TACK
coola du!
2008-06-01

  Sländan
Underbar text! Ett språk som i sin enkelhet blir något så stort, betydelsefullt, igenkännande. Applåder!
2008-06-01

  Kristina Wallbing
Vilken tidsresa du tog mig med på! Blir lite nostalgisk, får både doft- och smakminnen! Men tänker; var det verkligen ljusare då?
2008-06-01

  Christer Eriksson
jag ska återkomma till den här texten som känns skön i sin lite naiva ton och miljonprogramsstämning. på återseende imorgon, nu ska jag ut i värmen och se om den värmer.
2008-06-01

    Tea Alex
:)
2008-06-01

  Lena Renman
Tidstudie en resa med Petronella på 50-60talet och javisst, lysknappen var nog alltid på. Applåd


Lena
2008-06-01

  Ulf Lagerholm
naturligtvis är det ju den där konstant lysande knappen i källarmörkret som är analog med författarrösten, denna lilla mullvadsklitoris är samtidigt en symbol för den mogna analyserande tanken, zummertonen som är förutsättningen för all fruktbar analys oavsett tid och rum

det charmiga med denna slinga är nog ändå ringfighten mellan det godmodiga och trygga i barndomsminnena, kontra det vuxet erfarna och kritiska backspegelseendet, här kokar det vill jag lova!!

jag älskar den här texten, inte bara för att jag upplevt den beskrivna tidsandan, utan främst för det goda hantverket, de inkännande instrument som mejslat fram detta

tackar och bugar djupt
2008-06-01

  Junibarn
flöde. Känns som från en svunnen tid, jag kan inte säga något \"-tal\" eftersom jag inte var född då, tror jag, det är så jag tolkar det i alla fall. Trots de där coca-cola iglorna som är döda nu känns den här dikten väldigt levande.
2008-05-31

  Larz Gustafsson VIP
Hon från Slaskeby...
Det är dags att fälla upp sitt paraply...
2008-05-31
  > Nästa text
< Föregående

katt.inc
katt.inc

Mina favoriter
förtätning
gropen