Jag har skoskav
inte av någon jobbig lång väg till livet
eller massa glasskärvor
som vi ändå inte menar bokstavligt,
vi poeter,
vi gillar ju att krångla till saker
få det att vränga sig i din lilla hjärnburk
men egentligen
fattar vi inget själv
vi vill bara vara lite tuffa
men när jag säger skoskav
så menar jag verkligen skoskav
för jag är inte tuff
någonstans
jag målar ofta
lite tuffhet på utsidan
som ett skal mot allt
som skulle kunna förstöra det inuti

mycket är förstört
det som var en stark mur förut
är mer som snöslask
som resterna av ett snökrig
när man var liten

då kunde man ha kul tillsammans
även om man inte hade
blonda fulslingor i håret
och foundation på läpparna
och ens klackar
behövde inte signalera
här kommer jag
till en skolvärld som inte bryr sig

nej nu ljög jag
min tunga är svart
och ful
för den blir inte sockrad
av söta poesiord
men det gör egentligen ingenting
jag blir så trött på alla tomma ord
som är sötade med sötningsmedel
för att man inte ska se
hur tomma de är egentligen
vi poeter har diabetes
fast precis tvärtom

och jag behöver verkligen ett par nya skor