ur marken grodde
tatuerade wannabes
som en skräcksaga
skyllde jag på vindarna
och sanden
med anarki och attityd
smälte jag in
tills jag kvävdes

marskalk retirera

oändliga brädspel
cirka tio små rutor
puppstånd som rodnar
kall öl som skrålar
och sanden
mellan tårna fick mina
fötter att se äckliga ut
och magen rapade 
i ånger fördömde jag
kladdkakan

en märr har inget bland varmblod att göra

tänkte säga något
fånga dem i min saga
men plötslig identifikation
till en väl bevarad fossil
förblevs orden mållösa
och kände samhörighet
med henne i laxfärgad
baddräkt vars ros på skuldran
är bördige från 1979

undrar om min dödliga sort ändå har livsglädje

då framsida låg gömd
blev aftersun eftermiddagens räddning
smetar in svidande minnen
på uppbränd ryggtavla