Fick frågan idag om jag tycker det är besvärligt

att böja sig inför någon annan...

När jag ser vart livet har tagit mig just genom det

behöver jag inte ens tänka innan jag svarar...

Ödmjukt böjer jag mig inför dig och ber dig..,

igen

igen

igen

och igen...,

vill bli till vad jag är ämnad att vara,

visa mig bara hur...

Svaret blir alltså..,

ett ödmjukt

nej