Placebo får mig alltid
på det där humört
lite vemodigt och bittert
som om jag sitter
i någons soffa
i någons lägenhet
nånstans långt bort åt helvete

och berättar för en ansiktslös att fan
Livet är åt helvete
och jag har varit
åt helvete
,är


Alkohol sveper i mina ögon
och sanningen om världen
min värld din värld alla jävla världar
du kan tänka dig

finns i mina ord

och visst fan har jag rätt
Ingenstans rymms så mycket visdom
som i en ändlös lägenhet
brevid någon som avslutar sin existens
när solen kryper mot
de okända timmar vi alla väntar på