Jag var en sjöman på haven -
Mitt namn är i glömskan begraven.
Men hör du ett namn
i vågornas brusande gång,
så är det det namn
på flickan jag älskat en gång.

Hon sitter väl ännu och väntar
i hamnen och vädjar och längtar;
I vinter och vår
hon följer var skuta i hamn;
Men sen många år
vi ankrats i vågornas famn.

Jag var en sjöman på haven -
i bränning och dyning begraven:
Min kära till tröst
jag sjunger i stormande sjö;
Och hör du min röst
så minns mig, min älskade mö.