Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

du river sönder mörkret som om det vore papper

Det
blev ett sår efter det här fallet också
och jag fortsätter att glömma bort skrapsåren på armbågarna,
lutar dem mot bordet igen

du står i dörröppningen och ler
ett ljus förföljer dig in i rummet
jag försöker värja mig för att inte bli bländad
men du sänker min hand och ger mig friheten i bitar, en i taget
och visar mig vad som är poesi

och det blev ångestklor inatt med
men de skulle nå så mycket djupare om du inte fanns

jag började teckna på våran karta förbi stjärnorna inatt (alla vill till stjärnorna, vi vill förbi)
men det blev mest en massa pappersbitar
som virvlade ner på golvet och visade mig en genväg.

du är stigen utan fallgropar i skogen som är född och byggd utav
mörker
och jag andas in och går upp ur sängen med torra kinder för dig idag, Sara.




Fri vers av gultparaply
Läst 471 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2005-07-06 19:33



Bookmark and Share


  Håkan Eklund
fantasifull inblick i en kärlekshistoria. mycket bra formuleringar och denna dikt kommer bokmärkas av mig.
inledningmeningen var väl lite blek, kanske men sen stegrar dikten för varje rad. man dras med i vad som berättas, även om allt inte är helklart. vilket är okej, för jag är säker att det är klart för denna sara.
och hur dikten i sista raderna tvärt förändras och blir en ren, fantastisk fin
konstaterande till sara är super!
hoppas, hoppas att jag fick in dikten rätt
2005-07-06
  > Nästa text
< Föregående

gultparaply