hur tror ni
att jag ska kunna
glömma

jag som fortfarande
känner ilskan bulta
långt här innanför

för varje natt
känner jag såren
spricka upp igen
och jag slickar dem
med mina salta tårar

det kanske inte är rätt
att känna så fortfarande
men jag vet inte vad rätt och fel är
allt jag har
är fyra väggar
och jag, som en pingpongboll
mellan dem

så säg mig inte
att floden kommer sina
eller något annat poetiskt
för hur ska den förlorade pusselbiten
komma fram
om jag inte känner

säg mig
ingenting
mer än


tystnad