om jag inte öppnar ögonen
finns jag inte
jag är liten & har dåliga höfter
& eksem
& vintern ger mitt ansikte
ett fläckigt intryck
eftersom kontrasten är extrem
mellan den djupa frosten
& värmen från fårfällen
där jag sitter
tryggt nertryckt
det är såna tillfällen
som avgör
om man blir snygg som vuxen
liksom kärv
på det norrländska sättet
eller ett vuxet barn med
dåliga höfter & eksem
& psykiskt relaterade problem
det beror väl på hur man väl man bär sina köldskador
som norrland sätter i ens själ

för om jag inte öppnar ögonen finns jag inte,
bara bruset av minusgraderna
& stelheten i dom lemmar som förfruset
jag är liten & sparklådan stor
jag pillar på klådan
under filten & i år
ska jag bli storebror
en storebror som slår

fast bara i självförsvar
för ungen som kommer i slutet av januari
är den som tar lagen i egna händer
mitt lego i egna händer
vassa tänder
& ränder i plastbitarna
& tänderna som dyker upp
några för långt upp
så dom hamnar i gommen
är vassa som små kiselplattor
på gården kör pappa en dieseltraktor
samtidigt försöker jag dränka ungen i
gödselbrunnen
lite dumt,
jag vet, men det
var hon som frågade hur djupt
det var, om man kunde gå på det
som kossorna sket?
& jag som sa:
ta på dig dina finaste röda sandaler & kom så tar vi reda på det...

...
& om jag inte öppnar ögonen finns jag inte
bara det sakta schlopp-schlopp-schloppande ljudet
när systern sjunker meter för meter
i kossornas bruna klet
& sen när hjärtat hastigt stoppade
med tanken
vad har jag gjort?!
& jag var tvungen att fort
böja mig över det blåa räcket som
gick runtom hela gödselbrunnen
& grabba tag i det av
systern som fanns kvar att grabba tag i
var väl en arm & ett huvud
som inte var försvunnen
jag skrek i hennes öra
att nu sjunker du inte ner
nått mer, så du vet
jag hade visst rätt fel om bajsets hållbarhet
men det kan väl bli vår lilla hemlighet
vårt lilla experiment

& hon tittade på mig med stora ögon,
sen tittade hon ner på sin lilla tröja
med blomman på
& dom små byxorna
med små fickor på,
allt var täckt i ett täcke exkrement

& hon förde
handen ner i en av fickorna
& strax öppnade hon munnen
& skrek & skrek
som hon inte hörde
innan när jag försökte förklara
att allt som just hänt
var ju bara på lek
& att hon behövde ju inte
pillar runt i all klet
om du inte gillar stanken
kan vi ju duscha dig lite under slangen
usch ja syster lilla
du luktar ju riktigt illa
men sa jag inte åt dig att inte pilla
bara gorillor pillar i sin egen skit -
mer hann jag inte förmana
för nu hade hennes skrik
lockat pappa dit
där stod vi - hans två barn
ett väldigt skyldigt,
& ett i rätt stort behov
att tvätta bort bajs från ko

jag är liten & skammen stor
& den växer med mig när jag växer
den liksom gror
& om jag inte öppnar ögonen finns jag inte
bara bruset från minusgraderna
& lukten av kor
som förfruset
& jag är liksom skamsen
på det norrländska sättet
& jag tror
att jag bär dom väl
köldskadorna som norrland sätter
i min själ