Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Fladdrande puls

Vattnet känns lite för kallt för att man ska känna sig frestad att ens doppa tårna.
Utan att tveka släpper han sin handduk och hoppar i. Hur klarar han det så snabbt.

Det känns mordiskt kallt mot mina bastuvarma fötter.
Han ser upp mot mig med det där leendet som tinar upp hela mig.
Vattnet ser plötsligt mycket mer inbjudande ut.

Jag slinker försiktigt ner och drar automatiskt in luft i lungorna då det kyliga vattnet omsluter mig som i en isande kram. När kylan släppt lite, och mina armar får tillbaka sin funktion, simmar jag långsamt bort till ena kanten var det är mörkast.
Hans andetag och mina är de enda som hörs den tysta kvällen.
Vattnet porlar till lite magiskt och bryter tystnaden då han närmar sig mig. Poolkanten skär in mot mina skuldror när han håller sig tätt intill mig.
De underbart solbrända starka armarna läggs om min midja och trycker mig allt närmare honom.
Luften verkar ta slut, allting känns dimmigt och frånvarande. Förutom hans ansikte, kropp och andetag. Hans läppar söker mina i en öm kyss. Pulsen fladdrar till, hjärtat slår extra.
Våra läppar möts. Min hand läggs mot hans bröst för att känna närhet och hans hjärta slå. Hans mun letar sig ner mot min halspuls. Jag känner hans läppar säras och nafsa lekfullt samtidigt som pulsen fladdrar till i högre rytm.
All kontroll förlorad.




Övriga genrer av TooFalse
Läst 336 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2008-07-18 00:30



Bookmark and Share


  Janis Karlsson
Bra text med fint flyt och bra formuleringar. Skulle gärna se lite nya stycken bara, det skulle göra texten med lättläst - nu är det en enda stor klump, om du förstår vad jag menar.
2008-07-18
  > Nästa text
< Föregående

TooFalse
TooFalse