uppsala kortfilmsfestival 28 oktober 2007, sex filmer av mia engberg. parkside girls, the stars we are, kött är mord, manhood, selma & sofie, come together. (j säger hela tiden fel, mian lodalen. antar att allt är samma för henne.)






första filmen, kornig 90-tals vhs, tre korniga kvinnor berättar om livet i berömmelsens skugga. parkside residence, där dom väntar på lyftet. på frälsningsarméns vandrarhem för unga kvinnor, där en av kvinnorna berättar att hon ska tacka sig själv i sitt tacktal på oscarsgalan. ingen annan, bara sig själv. en annan av kvinnorna har blivit manipulerad av en präst. hon säger att klart hon litade på honom, han var ju präst. hon får frågan om det gör henne naiv. hon svarar ja på den frågan.

en annan film. en kameraåkning genom en stad i sydliga sverige. vita knutar, människor på verandor & trappor & balkonger, vinkar in i kameran. motiven byts snabbt mot slakthusscener. grisar som bedövas med elstötar över ryggen, grisar som hängs upp i bakbenen i skenor i taket & åker iväg längs blodstänkta kakelväggar. chocklandskap. sen handlar resten av filmen om en tjej som är vegan & straight-edge. hon är kanske 16. hon delar ut veganrecept på mcdonalds & blir nerpratad av två killar med långsökta argument. hon framstår naiv. killarna ser överlägsna in i kameran, dokumentärfilmaren som följer tjejen blir plötsligt hennes fiende. lojaliteten finns inte där längre, oavsiktligt. hon har avslöjat tjejens naivitet, & vi som åskådare är medbrottslingar. you can’t reason with logic. köttet som ett bergfast. manifest.

anna är vegan & straight-edge. & naiv. hennes föräldrar är oroliga för henne när hon åker på våldsamma aktioner i finland. stenkastning. nej, aktionen aktionen har målet att spärra av vägen för en buss med ledare. (senare visar det sig vara fel buss, det är en charterbuss med turister.)

djurrättsgruppen. killarna i gruppen som bara tycker kravaller räcker. påtryckningarna. inte nöja sig med mindre. dom tittar inte ens på henne när dom diskuterar i föreningslokalen. vad gruppens mål är. i finland, alla deltagarna samlas på en kulle innan. det finns gräs på kullen & björkar. anna säger till dokumentärfilmaren att blir det kravaller springer hon, hon är ju tjej & liten. det blir kravaller på aktionen. polisen börjar hårdhänt lyfta bort demonstranter. som i leken. fast det finns kravallstaket & sköldar & batonger. anna fräser åt några poliser innan hon måste backa. ge upp. på bussen hem sitter hon lite framför killarna, dom säger nöjda att aktionen var lyckad, dom visade dom. anna tittar ut genom fönstret. upptagen. & jag undrar vem det är som är naiv.

grillfest vid havet. vänersborg, lilla paris. flickorna i ljusa tyger, anna i nått slags mörkt. hon är där men deltar inte. hon försvarar sin nykterism. hennes uppoffringar. det är nu som hon hårdnar, blir motmanifestet. vad är naivitet i den här i den här skitvärlden?

eller...

vara trygg i sitt eget förfall. kalle är döende. kalles sista jul med drogerna & hivet. ibrahim säger att han hatat väldigt mycket länge. så här länge har han hatat så här mycket. kalle tar inte medicinerna som han ska. människor tar i honom med handskar. ibrahim tar inte med handskar. eller henrik. henrik vill jobba med barn, senare får man se att han gör det. han går med kalle på kafé 44 & kalles rullstol hoppar & svänger i snömodden & dom frusna klumparna utanför bakdörren. kalle låter sig snällt rullas in. han är där men deltar inte. dom andra har tankarna fulla med julafton, familjer långa långa liv, fler julaftnar. dom går hem till allt det där, men kalle blir kvar.

en sekvens med ett annat slags kravallstaket i förgrunden. det är en hc-spelning. vilket band som spelar framgår inte, eller är inte viktigt. anna står tryckt mot staketet. längst fram. hon är med marginal den kortaste personen där. kameran befinner sig mellan henne & bandet. night vision. anna verkar inte medveten om kameran. när musiken börjar rör hon sig häftigare & häftigare, tar mer plats. personerna runt henne får backa. naivitet. vad är naivitet i den här skitvärlden? att vilja? att göra något åt saken? att hårdna eller bevisa att motsatsen är nödvändig?

***

m & j som brukar bli indignerade av vanlig spelfilm. som vore det dokumentärt. varje orättvisa en personlig. mot dom. det som brukar reta mig. tills jag formulerar deras beteende som naivitet, & blir tvungen att analysera mitt eget.

efter allt;
vad är naivitet i den här skitvärlden?







/pop mccartney/dubbelmoralen genomsyrar din varelse/låt din naivitet styra dig